Om resfeber

Joråsåatt....

Oj vilken resfeber jag har!! Stingslig som få, och K gör naturligtvis inget för att hjälpa till. Eller så kanske det sistnämnda bara är något jag fått för mig...

Väskorna börjar bli fulla. Toalettsakerna är kvar att packa och i mitt fall är de skrymmande. Men hallå, vem kan resa utan smink, hårvårdsprodukter, hårstylingsprodukter etc? Inte jag i alla fall! Skulle dock inte förvåna mig om jag går osminkad med håret i hästsvans hela veckan....

Huset är i alla fall städat, så mycket vet jag!

Vi hörs!!!!

Skickat från min Samsung Mobil

Om mat

Jag har börjat fuska med maten. Eller snarare snarret. Allt oftare. Jag vill inte men kan inte låta bli. Har lyckats gå ner nio kilo, jag har massor mer att gå ner, och jag ska ABSOLUT INTE gå upp i vikt igen.

Mina matvanor är känslomässigt styrda och just nu tror jag att jag har svårt att låta bli onyttigheterna eftersom jag har haft mycket att stå i. Jag börjar bli trött och kroppen reagerar med att vilja trösta sig med socker. Den brukar ju få det. Men jag vill inte mata mig själv med socker längre. Inte av den anledningen i alla fall.

En klok man sa en gång att de osunda matvanorna är ett sätt att hantera en känsla. Jag måste:
1. Hitta ett annat sätt att hantera känslan
2. Ta reda på varför jag känner/mår på ett visst sätt. Vad kan jag göra för att undvika må på ett sätt som gör att jag vill äta onyttigt?

Den kloke mannen är dr Phil och han pratade om folk som mådde psykiskt dåligt och åt för att må bättre, men jag tycker faktiskt att jag kan applicera det på mig också! Har ännu inte börjat med boken jag bloggade om tidigare Den kanske kan hjälpa mig! Men jag har lixom inte hunnit...

På lördag åker vi på semester. Då kommer jag förhoppningsvis hitta min motivation att bli av med fettet igen. Jag har inte tappat motivationen helt, men jag har definitivt inte samma disciplin som tidigare. Jag måste hitta ett sätt att kunna äta nyttigt och vara nöjd med det samtidigt som jag inte äter mer än att jag fortsätter gå ner i vikt.

Nu kör vi!!!!

Om bröd

Det här smarriga brödet har jag bakat till Lillprinsens kalas! Fast inte idag, men det spelar ju ingen roll!

Skickat från min Samsung Mobil

Om målning

Ett av mina projekt är att fixa i ordning Lillprinsens rum. Det går mycket bra och blir så fint :-) Nu har jag målat golvet. Radion står och skrålar i fönstret utom räckhåll... Hoppas det torkar snabbt så vi kan få tyst till natten!

Skickat från min Samsung Mobil

Dagens grattis

I dag hurrar jag för min älskade K som fått ett nytt jobb!

Det kommer bli tufft, lärorikt och förhoppningsvis askul!

Puss min älskling!

Om lärdomar

I dag har jag lärt mig att jag kan göra inlägg till bloggen både via mms och mail. Det kan ta lite tid innan mms-inläggen dyker upp i bloggen så jag behöver inte göra ett mail-inlägg om samma sak också...

Jag har också lärt mig att <3 inte syns som ett hjärta i mina inlägg som det gör på tex facebook.

Man lär sig något nytt varje dag!

Om skogens guld

I går gick prinsarna ut med pappa K i skogen en liten skull. De hade en present med sig hem <3

Skickat från min Samsung Mobil

Mina prinsar gick med pappa till skogen <3

Skickat från min Samsung Mobil

Om att vara envis

När jag gick i första eller andra klass sa min dåvarande lärare Birgitta att jag var kroniskt envis. Hon sa det nog i frustration men ju äldre jag blivit desto mer ser jag det som något positivt! Till exempel har jag försökt få till det här med att kunna blogga från mobilen. Har försökt ett antal ggr utan att å det att funka. Frustrerande! Men nu, ett sista försök och det gick! Inte riktigt på samma sätt som jag tänkt mig, det blir via mail istf sms, men vad gör det, det funkar ju!!!

Om mobilblogg

Test!!!

Skickat från min Samsung Mobil

om ju just det...

Fönstren ska helst vara putsade tills kalaset också. Putsade: ja, rena: tveksamt!

Puh =)

Om att andas

Puh!

Jag har ett högt tempo nu. Fixar med mycket, gör allt samtidigt och sover alldeles för lite. Känner att jag behöver ta en paus, men det får mig samtidigt att bli stressad, för om jag pausar, hur ska jag då hinna klart till mina egna tajt tilltagna deadlines? De flesta deadlines går ut på fredag. Sen ska jag andas. I en hel vecka. En vecka som förhoppningsvis innebär sol, bad, glad familj och firande av Ks nya jobb. På lördag åker vi till Turkiet. Vi tar med oss mamma också, det kommer bli skönt att ha en reseledare med =)

Vad jag håller på med som är så stressigt? Jo, jag har förberett mat och bak till Lillprinsens 1 års kalas som går av stapeln en vecka efter att vi kommit hem. Är så nöjd med att det är klart, det som kan göras klart vill säga. Jag har bakat två sorters matbröd, gjort fem pajer och bakat cupcakes, morotskaka, äppekaka och chokladtryffeltårta. Buffé står på menyn på kalasdagen. Vi har bara bjudit in våra föräldrar och syskon med familjer men vi blir närmare 20 pers och det finns inget värre än att behöva oroa sig för att maten inte ska räcka. Dagen innan kalaset ska jag även göra en pastasallad och två tårtor. Det borde väl räcka!

Jag har dessutom bestämt att Lillprinsen måste flytta in i eget rum. Det är dags för oss att ta tillbaka vårt sovrum!! Rummet som ska bli hans har varit gästrum med de finaste tapeterna i hela huset. Men de passar inte i ett pojkrum. Så jag har målat tak, målat vindsdörr, bytt dörr (gjorde K), målat alla snickerier. K ska tapetsera och sen ska jag måla golv och till sist ska det upp lite nya lister. Får se om jag hinner tills på lördag... Men till kalaset ska det vara klart!

Det kanske inte låter som om det har varit så mycket att göra, men K har varit borta mycket så jag har varit mycket själv med barnen och gjort allt vanligt hushållsarbete själv. Inte mycket tid över för mina projekt. Men det har ändå gått bra och jag är nöjd, även om jag känner att det ska bli skönt att varva ner lite.

Puh!

Om att vara närvarande

Just nu är jag inte så närvarande på min lilla blogg. Jag har alldeles för mycket att göra och för lite tid. Prioriterar hårt. Vad jag gör? Jo, jag gillar att sätta i gång projekt. Helst med lite tidsnöd..... Flera projekt nu, och tiden är knapp =) Jag berättar mer sen.

I´ll be back!

Om förändringar

K söker nytt jobb. Han har varit på anställningsintervju nr 1 och kommer få komma tillbaka och träffa VD. Det är en helt annan tjänst än i dag. Den kommer kräva mer av honom. Det innebär att jag får ta ett steg tillbaka när jag börjar jobba, men det känns helt ok! Förut har K varit den som jobbat lite mindre även om vi båda arbetat deltid. Om den nya tjänsten blir av kommer jag vara den som får gå ner mycket i tid.

Mer tid med prinsarna =) Det kan ju inte bli annat än bra eller? Visserligen mindre tid än nu, men nu jobbar jag ju inte ens =) Jag vet att vardagen kan vara väldigt tuff och tröttsam. Men mer tid med prinsarna kan aldrig vara fel!

Om att synda

Synda. Det är ett negativt ord för mig. Och i viss mån religiöst. I ju för sig är jag en av de mest oreligiösa människor som jag känner men ändå.

Att synda betyder för mig att man gör något man inte borde och att man ångrar sig. I min familj (där alla dragits med övervikt från och till) har vi sagt att vi syndat om vi ätit något onyttigt.

Det är alltså en familjesynd jag begått idag. Efter drygt tre veckor av mycket god självdiciplin och karaktär kunde jag inte motstå. Jag har ätit onyttigt! Men jag tänker inte ångra mig. Jag tänker njuta av det goda jag har ätit hela kvällen! Vem vet, det kanske slinker ner något mer innan det är dags att sova. Och det är ok! Varför? Jo, för i morgon kör jag på som vanligt igen. Med få kaloridieten som jag döpt den till. I morgon kommer det gå fantastiskt bra igen!

Om dåliga dagar

I dag är en dålig dag. Eller, dagen har varit bra men på em/kväll har en irritation smugit sig in och jag känner mig ilsk. Som vanligt är det K som får ut för min ilska, tur för honom att han inte är hemma =)

Jag känner mig irriterad för att det känns som om jag gör ALLT här hemma. Och det tas bara för givet att jag ska göra det. Fan också!!!

Jag vet att jag är trött och lite hungrig. Det är inte en bra kombination för mig, det ger mig per automatik dåligt humör.

Jag har gått ner 7 kg!! Jag borde vara nöjd med mig själv men nu känner jag mig pluffsig som aldrig förr och skulle lätt kunna gå ner och trycka i mig en halv kartong av de kakor som står i en låda i köket. Men att äta för att ge utlopp för en känsla har gjort mig till en tjockis så därför tänker jag inte göra det. Alltid nått =)

Om i dag

Jag vill bara berätta om hur bra det har varit i dag! Om det känns deppigt nån annan dag kan jag gå tillbaka och läsa och kanske få lite positiv pepp!

Det har egentligen inte hänt något särskilt. Snarare har jag varit lite ego och mest gjort saker med mig själv. Lämnat K att ta hand om prinsarna, men han hade en sån där dag då man inte orkar göra mer än så och jag hade en dag då man orkar mer!

Jag tror att de dagarna jag tycker bäst om är de dagar då jag fått "nyttiga" saker gjorda. Och i dag har det blivit en hel del =)

Lillprinsen och jag gick upp vid sex-snåret tillsamman med min ena svägerska, E. Jag brukar vara lite trött och inte så sällskapssugen på morgnarna, men i dag var det bara trevligt. Kanske för att Lillprinsen faktiskt sov en timme längre än vanligt och jag därmed kände mig vid liv när jag gick upp. Storprinsen kom upp en halvtimme senare och var hungrig på frukost. Vid sju hade alla andra ofrivilligt väckts och vi åt en mysig frukost tillsammans.

Vid nio-tiden for våra gäster hemåt (allt har gått superbra!) och jag gick ut till vedklyven. Klöv till ca kl två, med lunchpaus och jag behöver nog bara en timme till så är all ved kluven!!! När jag gick in tog K med sig prinsarna på Storprinsens fotbollsträning, och jag tränade på min kära motionscykel. Det var sjukt jobbigt. Har ganska nyss slutat att eftersvettats och det var 3,5 tim sen jag cyklade =) Efter cykel och dusch hann jag putsa ett par fönster i köket innan grabbarna kom hem och vi åt middag.

Men det bästa av allt var nästan det som hände direkt i morse när jag klivit upp. Det var dags för invägning. Jag väger mig officiellt en gång i veckan (men just nu varje dag...) och denna vecka hade jag gått ner 1,9 kg! Totalt har jag tappat 5,6 kg. Det känns galet bra och motiverande!

Det var min dag det!

Om Lillprinsen

Min underbara lilla prins. I dag är han 11 månader prick! Det är en klyscha, men det är inte klokt vad fort tiden går!

Han är naturligtvis sötaste bebisen i världen, men han är förmodligen den mest bestämda också. Han har ett riktigt temperament!

Han älskar sin storebror och ingen kan få den lilla att skratta så mycket som den stora prinsen. Han älskar att gunga och våra katter. Han kör med storebrors bilar och försöker samtidigt låta som en bil. Han är gärna ute och går, men bara om han får hålla i en eller ännu hellre två stöttande händer. Han vill gärna äta på egen hand med sked vilket ger mamman och pappan ett fullt sjå att städa efter varje måltid. När han vaknar på natten och är sugen på välling räds han inte att meddela inte bara hela familjen utan även de som befinner sig inom en kilometers radie att så är fallet. Han sover utan täcke men med två snuttisar och två-tre nallar av olika slag som sällskap. Han vägrar att ligga still vid blöjbyten och älskar att bada/duscha. Sist men inte minst är han en riktig musikbebis för när det kommer en låt på radion så rycker det i hela den lilla fantastiska kroppen. Han är underbar och helt magisk!

Om lägesrapport

Det går hur bra som helst!

Om sorg

Medan jag satt och bevakade en tradera-auktion där jag lagt bud (jag vet att jag har köpstopp, men jag budade på en tårtbild att lägga på Lillprinsens tårta när vi har ett års kalas. Så det är ett sanktionerat köp =) Fin va? Ja, jag vann =) )

så satt jag och surfade runt på lite bloggar. Fick en inblick i helt okända människors liv när jag gick vidare från länk till länk. Av nån underlig anledning så hamnar jag ofta på bloggar där tjejer/kvinnor berättar om sitt liv efter att ha mist ett barn, oftast en bebis. I dag var inget undantag och jag grät en skvätt när jag läste om paret som fick tvillingtjejer och en av flickorna var hjärtsjuk (bland annat) och levde i 10 dagar.

Det måste var det värsta som kan hända. Skulle jag överleva om det hände mig? Jag är orolig av mig och om oron för mina barn skulle ta överhanden skulle jag inte lämna dem ur sikte, eller låta dem gå så långt bort att jag inte kunde ha kroppskontakt. För som jag läste i en annan blogg; jag vill hålla barnen i handen jämt, för man hör ju aldrig talas om barn som dör när de håller sin mamma i handen.

Tacksamheten för mina friska fina pojkar är oändlig. Skräcken över att inte få uppleva dem i resten av mitt liv kan göra mig galen. Men det ska den inte få göra, det är inte vettigt alls.

OM jag och K skulle bestämma oss för att försöka bli gravida igen, och om vi skulle lyckas, så skulle skräcken över att livet i magen inte skulle få finnas med oss jämt komma i samma stund som jag håller det positiva graviditetstestet i min hand. Den skulle mattas när jag fick min friska fina baby i min famn för att återvända när jag påminns om allt som kan hända även utanför magens skydd.

Jag är så tacksam för det jag har. Det är magiskt...........

Om det som varit och det som komma skall

Min magiska familj har de senaste 10-15 åren haft ingen eller sporadisk kontakt med Ks mamma. Vad det beror på har jag ingen lust/orkar jag inte berätta. Har ältat det tillräckligt länge, och mått tillräckligt dåligt. Nu har det gått så lång tid att det känns som om vårt umgänge skulle kunna så sakteliga återgå till något hyfsat normalt. Ett tecken på det är att hon i dag på posten får ett inbjudningskort till Lillprinsens 1 års kalas. Ett annat tecken är att hon tillsammans med Ks systrar kommer till oss i helgen. Hon har inte varit hemma hos oss sedan 1998....

Det känns lite nervöst, men ändå väldigt lugnt. Vi ska äta middag tillsammans här hemma sen ska hon och systrarna på opera på kvällen, för att sen komma tillbaka och sova över. De åker hem söndag förmiddag.

Det ska bli en intressant helg.....

Dagens grattis

I dag hurrar vi för systers kille H som fyller 25 år!

Om vad jag tänker på

Just nu tänker jag på att jag mår SÅ bra! Vad skönt det är när det händer!

Och så tänker jag på att jag har en snygg blogg. Synd att det bara är jag som ser och läser!

Vi hörs!