Ser fram emot 2012. Det ska banne mig bli ett bra år!
Men först ska här firas nyårsafton!
Gott slut och gott nytt år!!!
Skickat från min Samsung Mobil
lördag 31 december 2011
måndag 26 december 2011
Om ålder
Har precis ryckt bort de två första grå stråna. Från mitt huvud.
Jag är gammal nu. På riktigt.
Skickat från min Samsung Mobil
lördag 24 december 2011
måndag 19 december 2011
Om nuläge
Over and out
Skickat från min Samsung Mobil
fredag 16 december 2011
Om att sova
God natt min skatt
Skickat från min Samsung Mobil
onsdag 14 december 2011
Om ett misslyckat köp
Kanske är jag naiv som förväntar mig en längre livslängd på det som är billigt?
Skickat från min Samsung Mobil
tisdag 13 december 2011
Om Lucia
I dag är det (förutom dagen då jag publicerar inlägg om att dö eller inte dö tillsammans med mina barn) Lucia-dagen.
Det är väldigt mysigt med Lucia. På jobbet finns det ett gäng tappra själar som brukar ordna ett lucia-tåg och det ger en viss ro. I dag har det inte blivit något jobb-lucia-tåg av förklarliga skäl. Men årets bästa lucia-tåg har jag naturligtvis inte missat. Jag menar såklart dagis-lucia-tåget! De är så söta, fina och duktiga när de sjunger från tårna alla de små luciorna, tomtenissarna, stjärngossarna och pepparkaksgubbarna. Det slog mig att nästa år har jag två troll att titta på i tåget, men i år vilade ögonen på den stiligaste pepparkaksgubben av alla. Min älskade Storprins!
Det är väldigt mysigt med Lucia. På jobbet finns det ett gäng tappra själar som brukar ordna ett lucia-tåg och det ger en viss ro. I dag har det inte blivit något jobb-lucia-tåg av förklarliga skäl. Men årets bästa lucia-tåg har jag naturligtvis inte missat. Jag menar såklart dagis-lucia-tåget! De är så söta, fina och duktiga när de sjunger från tårna alla de små luciorna, tomtenissarna, stjärngossarna och pepparkaksgubbarna. Det slog mig att nästa år har jag två troll att titta på i tåget, men i år vilade ögonen på den stiligaste pepparkaksgubben av alla. Min älskade Storprins!
Om att dö tillsammans
Få inlägg på bloggen, lite energi i det riktiga livet. Kan inte sätta fingret på vad som fattas, men jag lyckas inte ens få upp nån julstämning =( Har dessutom åkt på en riktig dunderförkylning som gjort mig riktigt orkeslös, plus pms, plus nystart med Naturdiet (och som det känns denna kväll kommer jag ta ett avsteg från den dieten med en skål glass....)
Men det var ju inte det som det här inlägget skulle handla om....
I helgen var jag och K och åt julbord tillsammans med hans pappa och systrar med familjer. Det har börjat bli en riktigt trevlig tradition! I år kunde dessutom min älskade mamma, bästa mormorn, vara barnvakt åt prinsarna. De gör sig helt enkelt inte så bra med all sin energi på ett julbord med en massa folk som vill äte i lugn och ro (det lugn som kan råda bland alla glupska människor som trängs kring maten, men ändå). Det var ljuvligt att få en lugn och stilla måltid, en hel kväll med ett vinglas i hand och en natt med ostörd (bortsett från Ks snarkningar) sömn.
Under kvällen så började vi prata om att göra en kryssning tillsammans allihopa. Jag började genast att fundera på om mamma skulle kunna tänka sig att vara barnvakt igen =) Ks äldsta syster (L) sa då att hon aldrig skulle åka utan sina barn för om hon skulle dö på båten (om den skulle sjunka eller så) så skulle hennes barn göra det tillsammans med henne.
Jag tyckte det lät som en fin tanke (i det hemska med döden) först, men sen dess har jag funderat på det. Ganska mycket dessutom.
Om jag dör i förtid vill jag inte att mina barn ska dö med mig. Varför ska jag beröva dem chansen till ett långt och lyckligt liv? Jag hoppas verkligen att mina barn inte dör med mig (såvida det inte är något exceptionellt) utan att de får leva vidare. Tanken på att inte få se dem leva sitt liv gör ont nått så in i h-vete. Men jag har väl ändå inte rätten att ta livet i från dem? För det är så jag ser på det. Jag tror att man kan få ett gott liv. Ett bra liv. Ett lyckligt liv. Det är allt jag önskar mina prinsar.
Så om det blir nån kryssning i sommar och barnen är med på den så beror det inte på att jag vill ta med mig dem ner på havets botten.
Men det var ju inte det som det här inlägget skulle handla om....
I helgen var jag och K och åt julbord tillsammans med hans pappa och systrar med familjer. Det har börjat bli en riktigt trevlig tradition! I år kunde dessutom min älskade mamma, bästa mormorn, vara barnvakt åt prinsarna. De gör sig helt enkelt inte så bra med all sin energi på ett julbord med en massa folk som vill äte i lugn och ro (det lugn som kan råda bland alla glupska människor som trängs kring maten, men ändå). Det var ljuvligt att få en lugn och stilla måltid, en hel kväll med ett vinglas i hand och en natt med ostörd (bortsett från Ks snarkningar) sömn.
Under kvällen så började vi prata om att göra en kryssning tillsammans allihopa. Jag började genast att fundera på om mamma skulle kunna tänka sig att vara barnvakt igen =) Ks äldsta syster (L) sa då att hon aldrig skulle åka utan sina barn för om hon skulle dö på båten (om den skulle sjunka eller så) så skulle hennes barn göra det tillsammans med henne.
Jag tyckte det lät som en fin tanke (i det hemska med döden) först, men sen dess har jag funderat på det. Ganska mycket dessutom.
Om jag dör i förtid vill jag inte att mina barn ska dö med mig. Varför ska jag beröva dem chansen till ett långt och lyckligt liv? Jag hoppas verkligen att mina barn inte dör med mig (såvida det inte är något exceptionellt) utan att de får leva vidare. Tanken på att inte få se dem leva sitt liv gör ont nått så in i h-vete. Men jag har väl ändå inte rätten att ta livet i från dem? För det är så jag ser på det. Jag tror att man kan få ett gott liv. Ett bra liv. Ett lyckligt liv. Det är allt jag önskar mina prinsar.
Så om det blir nån kryssning i sommar och barnen är med på den så beror det inte på att jag vill ta med mig dem ner på havets botten.
tisdag 6 december 2011
Om hur pengarna spenderades
Det här var vad jag köpte:
Till mig själv (kläder): 2114 !!!! kr
Julklappar till prinsarna: 1197 kr (i det här fallet höll jag så gott som till den budget jag och K satte innan jag åkte)
Kläder till barnen: 680 kr
Presenter till andra: 170 kr
Förtäring: 206 kr
Hygienartiklar: 216 kr
Julgrejer: 266 kr
Till hemmet: 367 kr
Skor: 280 kr
Smått och gott: 97 kr
Och så räknar vi INTE ihop slutsumman. Tack!
Skickat från min Samsung Mobil
Om att lyckas
Jag lyckades hålla stress och press borta och bara njöt.
Jag lyckades göra många bra köp.
Jag lyckades spränga budgeten rejält.
Men vad gör det om hundra år....
Skickat från min Samsung Mobil
lördag 3 december 2011
Om sånt som gör mig varm om hjärtat
Det finns nyheter som gör mig extra glad och varm i hjärta och själ.
Att jag ska bli moster är en sån nyhet.
Skickat från min Samsung Mobil
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)