Om mormor igen

Besöket hos mormor gick tyvärr inte som jag hade hoppats....

Det roligaste på hela dagen var när jag i bilen förmanade Storprinsen att inte röra alla gammelmormors saker utan bara titta. Då frågade han försynt; Mamma, bor gammelmormor i en affär?
Gullunge!

Min mormor har en tragisk, hemsk, och väldigt intressant historia. Hon har överlevt Hitlers förintelseläger, det finns inte många kvar nu. Dessa hemska upplevelser har såklart format henne. Hon har alltid varit småelak. Det har blivit värre med tiden. I går fick jag de vanliga passningarna om att jag är tjock och att jag aldrig hör av mig. Det är på nått snett vänster ok, jag är van att hon uttrycker sig så. Men sen gick hon över en gräns. Anklagade mig och mina syskon för att ha förstört hennes liv.Pga av oss har hon inte kunnat levat det liv hon velat. Detta är såklart skitsnack,  och jag borde kanske ha varit den förlåtande och låtit det passera. Men jag blev arg och ledsen. Det blev en scen eller två. Vi skiljdes inte som bästisar. Jag har inte lust att höra av mig oftare nu direkt....Men jag vet ju inte hur länge hon finns kvar hos oss. Gårdagens uppträdande visade i ju för sig att det finns gott om krut kvar i kärringen...

Innan det brakade loss med anklagelser kastade hit och dit (alla fick en känga av henne när hon väl hade kommit i gång) så bjöd hon på god mat, min favoriträtt från när jag var liten. Buljong med nudlar. Det var mumsigt!