Förr, när jag var litelitelite yngre än vad jag är nu ville jag alltid ha en ljudkuliss när jag var ensam hemma. Det var oftast tvn som var mitt sällskap, med största sannolikhet ett inspelat avsnitt av "Vänner" (världens bästa serie!?!?). Nuförtiden, när jag blivit litelitelite äldre, vill jag ha tyst. När jag är ensam hemma, vilket händer ganska sällan, njuter jag av tystnaden. Ingen radio, ingen tv. Inte alltid men allt oftare.
Jag älskar ljudet av min familj (nästan alltid), men jag älskar också tystnaden. Som nu. De personer jag älskar mest av allt snusar och sover i sina sängar och det är tyst. Det råder ett lugn som jag insuper.
God natt!
Skickat från min Samsung Mobil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar