Det är inlägget är censurerat. Kontentan är dock kvar...
Vissa männsiskor man har runtomkring sig väljer man inte. Det gäller arbetskollegor, släkt och i viss mån vänner.
Även om man inte kommer jättebra överens eller har så mycket gemensamt så borde man väl försöka att göra de stunder man umgås så bra som möjligt? Alla är inte av samma åsikt som jag tydligen.
Det är konstigt och jag förstår varken människan eller beteendet. Lite jobbigt när man måste umgås till och från. Jag accepterar läget, men jag har helt klart slutat att bjuda till. Hur många inviter till samvaro och samtal ska man behöva göra innan det är ok att ge upp? Jag har har gett upp. I alla fall för stunden. Kanske orkar jag försöka om ett halvår igen eller så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar